Husets historia

Den Liljenstrandska gården 1883 – Egen härd är guld värd

Blåa hallen
Blåa hallenFoto: Kimmo Levonen

Vid ett samkväm efter Studenthusets invigning i Helsingfors hösten 1870 uttalade Nyländska avdelningens kurator Axel Olof Freudenthal en förhoppning om att de nyländska studenterna en dag skulle ha ett eget hus i likhet med sina studentfränder i Uppsala. Freudenthal hade under sin studietid bekantat sig med olika nationshus i Uppsala och hade också redan år 1859 presenterat dessa för sina avdelningskamrater i en artikel i avdelningens handskrivna tidning Nylands Dragon. Freudenthals initiativ till ett eget nyländskt nationshus var ett avståndstagande från det ökade fennomanska inflytandet i studentkårspolitiken, därtill bidrog Studenthusets fennomanska bildprogram till att fjärma de svekomanska nylänningarna från bygget. Freudenthal kan gott kallas nationshusprojektets "andliga fader". De nyländska studenterna igångsatte en penninginsamling till förmån för en nationshusfond år 1871 genom att uppföra ett spex ”Fridens undergång”, i vilken bl.a. den nyländska studenten Albert Edelfelt skådespelade.

Läs mer: Husets historia

Etikett

Årsfestetikett

En gång i året, närmare bestämt i april firar Nationen sin årsfest. Det handlar om årets höjdpunkt, som varje nylänning med självaktning skall kämpa om att få en plats till. Vi klär upp oss, hedrar minnen och traditioner, beter oss belevat men har samtidigt roligt!

Innan själva middagen (och cocktailserveringen) är det solenn akt. Det är meningen att alla gäster skall komma redan då för att hedra talarna med sin närvaro, bevittna utdelningen av stipendier och komma i feststämning.

Entré och cocktailservering

En frackfest brukar börja med cocktailservering och det är artigt att infinna sig i tid. Vid entrén, huvudingången till nationshuset, överlämnar man sina ytterplagg till garderoben och går sedan uppför trappan till Skattmästarens bord. Där visar man upp kvittot på betald fest och får sitt namn kontrollerat på listan. Det är också nu man erhåller sitt supékuvert där program, meny och danskort ingår. Sedan är det dags att bege sig uppför trappan till Blå Hallen där det är sedvanligt att cocktailen serveras. Det är artigt att hälsa på Nationens Qvinnliga Funtionär (QF) och Kurator (jämförbara med värdinna och värd) som står i trappan och eventuellt festmarskalken. Med sitt cocktailglas i handen kan man sedan fritt flanera runt Blå Hallen och mingla med de övriga gästerna. Det är en god idé att i detta skede bekanta sig med placeringskartan för att få reda på vem som är ens bordsdam eller -kavaljer och var i salen man kan finna sin plats!
. Om det är någon som man inte känner från tidigare så kan man finkänsligt ta reda på vem det är för att sedan kunna marschera in par om par med rätt dam/kavaljer. Man klagar inte över vem man blivit placerad bredvid, och man går absolut inte och börjar ändra på placeringen – detta gäller samtliga fester! Bordsdamerna kan inte förvänta sig att bli bjudna på sprit av sin kavaljer, men kan förvänta sig ett civiliserat umgänge och uppmärksamhet samt den första dansen.

Middagen

När kavaljeren leder in sin bordsdam till matsalen så bjuder han henne sin högra arm, som damen fattar lätt innan de tillsammans tågar in och ställer sig framför sina platser vid bordet. Ifall damen bär handskar skall hon avlägsna dessa i god tid före intåget till matsalen. När alla gästerna har funnit sina platser så dunkar festmarskalken med sin ceremonistav i golvet invid dörren och presenterar därefter hedersgästerna som sedan inträder i tur och ordning. När inspektor bjuder QF stolen skall alla kavaljerer i salen bjuda sina damer att sitta. Kavaljeren drar då ut hennes stol med höger hand samtidigt som han bjuder henne stöd med vänstra handen.

Man rör inte snapsen förrän den är insjungen, dvs. först efter att "Helan går" är sjungen. Detsamma gäller även för vinet och punschen, dessa rörs inte förrän de är insjungna. Om vatten finns tillgängligt så är det fullt tillåtet att dricka detta när törsten blir till besvär. Det är Klubbhövdingen som leder sången och ingen annan, med undantag för inledningen till "Helan går" som sjungs av Kurator. Kurator är inte vald till denna uppgift på basen av sin sångröst, men skall dock alltid hedras för sin vackra sång! Tal hålls alltid av Inspektor, Kurator och klubbmästare. Vill man framföra tal, sånger eller liknande så skall man rådgöra med festmarskalken eller klubbhövdingen i god tid före middagen. Kom ihåg att ett långt tal sällan är roligt...

Det är också viktigt att skåla rätt för att undvika allmän yrsel vid bordet. Detta görs på följande sätt: man höjer sitt glas till tredje skjortknappen och ser den man skålar med i ögonen. Man skålar alltid vid bordet först med sin bordsdam/-kavaljer sedan med damen till vänster (i damernas fall herren till höger) och sedan med damen/herren mittemot. Samma procedur upprepas efter att man druckit.

Till förrätten hör snaps, till huvudrätten vin och till kaffet nyländsk punsch. Till alla dessa olika drycker hör skilda sånger som står skrivna i Nationens sångbok. I sångboken får man även skriva eller ta emot hälsningar som man önskar. Alla vid bordet börjar äta samtidigt. Ofta sker det först efter att QF börjat eller gett tillåtelse därtill. Man börjar alltid med de yttersta besticken och arbetar sig sedan inåt, rätt för rätt. Om man vill beställa in mera dricka kallar man på eller vinkar till sig servitören, all form av vissling är opassande. Man stiger inte heller upp mitt under middagen för att gå och prata med folk vid ett annat bord (eller göra något ännu värre). Konversationen vid bordet är en naturlig del av middagen och man får ta sitt sunda förnuft till hjälp och därmed inse att skvaller, sjukdomar, snuskhistorier och oaptitliga beskrivningar är oartiga vid en fin middag.

Dansen

Dansen börjar efter middagen då borden har städats undan. Festmarskalken visar hur danserna går. Först går inspektor och QF, sedan Kurator med dam/kavaljer och därefter övriga hedersgäster med sina damer respektive kavaljerer. Bordskavaljeren och -damen är danspartners för polonäsen och den därefter följande valsen. Mignonen brukar dansas med herren/damen på andra sidan och pas de quatre med herren/damen mittemot. Man antecknar sina namn på varandras danskort, så att inga missförstånd sker om vems tur det är.

Eftersläpp

Eftersläppet hålls på klubben dit man går yttre vägen så att inga kläder glöms kvar i Karl XII:s garderob. Eftersläppet är en tillställning för middagsgästerna men övriga är också välkomna. Dresscoden är strikt - frack eller mörk kostym för herrar, finare för damer. Eftersläppet brukar i regel fortsätta ända till morgondagens sillfrukost.

Klädsel

Festdräkt eller högtidsdräkt innebär alltså frack med vit väst, frackskjorta, vit fluga, sam svarta lackskor eller skor av tunn chevreau (i brist på nämnda – vanliga välputsade svarta skor). Om man har en folkdräkt kan man även bära den. Frackskjortan och västen skall helst inte synas under rockens framkant. Armbandsur är inte etikettsmässigt men ett fint fickur är ett stiligt alternativ. Till fracken bärs eventuella ordnar. Om man inte har ordnar är en prydligt vikt näsduk i bröstfickan att rekommendera. Observera dock att näsduk och ordnar inte bärs tillsammans. Nationsbanden bärs på det sättet att eget band (Nylands) bärs överst tvärs över bröstet börjande från höger till vänster. Sedan kan två andra nationsband fästas under. Resterande nationsband skall bäras i frackjackans vänstra bröstficka. Ordnarna fästs under vänstra bröstfickan. För kvinnor innebär högtidsdräkten lång balklänning, eller folkdräkt, samt ordnar. Ordensbandet går för kvinnor från motsatt sida än för män, dvs. från vänster axel till höger höft. Bandet får inte röra vid naken hud.

Med ett litet kunnande om etiketten så blir festen mycket roligare och mindre förvirrande. Man skall också komma ihåg att etiketten är för att underlätta och skapa feststämning samt göra det lite exklusivt. Det mesta hinner bli naturligt redan efter ett par fester. Vi ses på Nationen!

Lucius-orden

Lucius-Orden, grundad 1991, är ett ordenssällskap inom Nylands Nation. Dess uppgift är att belöna aktiva nylänningar. För detta ändamål förlänar Orden medaljer och andra utmärkelsetecken. Vi är inte ett hemligt sällskap, trots att det för många oinvigda kan verka så. Orden står under Nylands Nation och banden förstärks ytterligare med att ordenssekreteraren, som sköter ordens vardagliga uppgifter, är en funktionär som väljs av nationsmötet. Nationens inspektor är Ordenskansler, kurator Ordens vicekansler och ordförande är ombudsman.

Verksamheten går ut på att årligen ordna ordenskapitel, i regel i samband med funktionärsbytet, samt att ungefär vart tredje år hålla den s.k. Stora Ordensdagen då alla som blivit riddare eller högre samlas på Nationen för trevlig samvaro i form av festmiddag. Det är ett ypperligt tillfälle att få träffa gamla aktiva nationsvänner!

Orden leds av ett organ som kallas för den Lucianska academien. Inom academien finns ett antal aktiva ledamöter som ser till att de praktiska ärendena blir skötta. I princip kan academien ses som ordens delegation och den aktiva gruppen, som är professriddare, är en slags styrelse. Academiledamöterna igenkänns av ett storkors med ett brett blått band som går över bröstet och professriddarna dessutöver med halskors / rosett i ett vitt band med blåa kanter.

Läs mer: Lucius-orden

ABI-info

När studentskrivningarna och därmed gymnasietiden börjar lida mot sitt slut är det dags att sikta blicken på nästa livsskede och det allra bästa det för med sig; studielivet.

Abimiddagen på Nylands Nation ordnas i maj och är ett perfekt tillfälle att bekanta sig med nationen och dess verksamhet i form av en traditionell nyländsk sits. Ifall du är Nylänning till ursprung eller i hjärtat, se till att inte missa denna fest!

På höstens sida ordnas Gulnäbbsintagning, en särskilt fin trerätters middag i vår Vikingasal, där nya studenter medtas som fullvärdiga nationsmedlemmar. Information om dessa och övriga evenemang dyker upp efterhand också på facebook.

Läs mer: ABI-info

Vännationer och föreningar

Finska vänner

Eteläsuomalainen osakunta

Vår systernation här i Helsingfors

www.etelasuomalainenosakunta.fi

Nyländska nationen vid Åbo akademi

Våra nyländska vänner i Åbo

www.nylandskanationen.org

Svenska vänner

Västgöta nation i Uppsala

www.vastgotanation.se

Värmlands nation i Uppsala

www.varmlandsnation.se

Wermlands Nation i Linköping

www.wermland.nation.liu.se

Wermlands Nation i Lund

www.wermlandsnation.se

Södermanland-Nerikes Nation i Uppsala

www.snerikes.se

Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet

www.humf.su.se

Estniska vänner

Korporatsioon Ugala

www.korpugala.ee

Korporatsioon Filiae Patriae

www.cfp.ee

Norska vänner

Det Norske Studentersamfund

www.studentersamfundet.no

Danska vänner

Studenterforeningen

www.studenterforeningen.dk

Tyska vänner

Burschenschaft Arminia Marburg

www.arminia.net

Die Verbindung Berliner Studentinnen Lysistrata (VBSt Lysistrata)

www.lysi.de

Konstsamling

Nylands nation är en institution som med tiden blivit ägare till en betydelsefull konstsamling av unikt kulturhistoriskt värde. Nationshuset, konstsamlingen och arkivet utgör alla en viktig del av den historiska helheten. Förutom målningar, skulpturer och övriga konstföremål omfattar Nylands nations konstsamlingar också nationens bibliotek samt själva nationshusets interiör och fasta utsmyckning.

Läs mer: Konstsamling

Nationens historia

En nation i Åbo inom det svenska riket

Nylands Nation grundades år 1643 vid den Kungliga Akademin i Åbo som en nation för de nyländska studerandena. Akademin, grundad 1640, var det första universitet inom det svenska riket som officiellt indelade studenterna enligt landskap. Traditionen med nationer härstammar från Paris och de italienska universiteten på 1100-talet.

På grund av få existerande professurer vid Akademin utsågs professorn i naturvetenskaper Georgius Alanus till den första gemensamma inspektorn för ålänningarna, nylänningarna och österbottningarna. Inspektor övervakade studenternas flit och beteende, därtill verkade han även som medlare mellan universitetet och studenterna.

På 1720-talet blev nationerna mer etablerade vid universitetet. Studerandena började skriva in sig på den nation som representerade det landskap, som man ursprungligen kom från. Alla nylänningar skrev in sig t.ex. på Nylands nation.

Läs mer: Nationens historia

Nationen

Nationshusets fasad

Nationshusets fasad
© Kimmo Levonen

Nylands Nation grundades år 1643 i Åbo som en nation för de nyländska studerandena. Nationen är en obunden, tvärvetenskaplig organisation för studerande och har ca 700 medlemmar varav två tredjedelar studerar vid Helsingfors universitet och en tredjedel studerar på bl.a. Aalto-universitetet, Hanken och Arcada. Nationen fungerar som en samlingsplats för studeranden med anknytning till Nyland och Helsingfors.

Även om nationen är Finlands äldsta är den varken dammig eller gammaldags - tvärtom. På nationen ordnas en massa program, allt från fina frackfester till tokroliga maskerader, kulturprogram, besök till museer och biografer och spel- och klubbkvällar. På dessa evenemang får alla studeranden delta.

Nationen delar också årligen ut stipendier och nationen har ett stort antal bostäder, som erbjuds medlemmar, vid Majstranden, Majparken och på Rautalampivägen.

Nationen har en inspektor samt en kurator vilka väljs för tre år åt gången. Den löpande verksamheten sköts av styrelsen, som varje år väljs i december månad på valmötet. Utöver styrelsen, inspektor och kurator finns det också funktionärer och utskott som gör en ovärderlig insats. "Nationen är, av studerande, för studerande", som en gammal ordförande sagt.

Väl mött på Nylands nation!

Kaserngatan 40
00130 Helsingfors
Finland

Visa alla kontaktuppgifter